Förespråkarna ser vinden som en oändlig energiresurs som kan nyttjas i förbifarten. Belackarna ryser vid blotta åsynen av ett vindkraftverk. Mikael Segerström, Suorvavind AB, tillhör dem som redan för femton år sedan insåg vindkraftens potential och gav sig den på att Suorva, en plats mellan två av Sveriges högst belägna fjällområden,
hade närmast optimala förutsättningar för vindkraft.
– Visionen var och är fortfarande att nyttja vinden för lokal utveckling. Jag såg framför mig en lokalt ägd
energiproduktion här i Jokkmokk, precis som på Gotland. Vindkraft är dessutom starkt sysselsättningsfrämjande,
säger Mikael Segerström.

I en kommun där vattenkraftsutbyggnad pågått i närmare etthundra år finns onekligen specialistkunskap i energiproduktion. Men efter att SMHI gjort en förstudie på tre platser i fjällvärlden insåg Mikael Segerström att teknologin för vindkraft ännu inte var anpassad för arktiska förhållanden. Nedisningen var ett av problemen. Istället lyckades Segerström involvera lokala aktörer och flera parter i en samverkan, som Vattenfall AB samt Coldtech och Länsstyrelsen i ett forskningsprojekt tillsammans med Meteorologiska Institutionen i Uppsala. 1995 sattes en mätmast upp men det tog ytterligare tre år innan vindkraftverket i Suorva stod på plats, då som det första i Norrbotten och först i Sverige med avisningssystem.
– I Sverige finns fortfarande bara vindkraftverket i Suorva och ett i Härjedalen som har avisningssystem, berättar Segerström. Den stora marknaden för vindkraft har funnits i den isfria delen av världen och därför har leverantörerna
förbättrat vindkraftverken på andra sätt. Vattenfall äger vindkraftverket i Suorva till 70 procent och resten ägs av ett kooperativ. Efter nutida mått är det väldigt litet men producerar ändå nästan två miljoner kilowattimmar per år.
– Vindkraftverks livslängd beräknas till 20 år och det har dragit in sina kostnader på sex år. Vilka andra anläggningar gör det, undrar Segerström.

Mätmaster i hela Sverige
Företaget Suorvavind AB, som startades 1995, består i dag av Mikael Segerström och sönerna Vidar och Viktor som fortsatt på den inslagna vägen, att som konsulter göra vindmätningar och produktionsberäkningar. För närvarande har
de ett 25-tal mätutrustningar uppe runtom i Sverige, drygt häften i egna master och resten i andras, exempelvis
radio- och telemaster.
– Förra veckan reste vi en mast i Storuman, men vi har också master i Hässleholmstrakten. De första vindkraftverken som sattes upp var 40 meter höga, numera är de mellan 90–120 meter och då måste även mätmasterna hänga med.
Det ställer stora krav på mätutrustningen vi installerar, konstaterar Mikael Segerström. Mätvärden samlas in via GSM-nätet under tolv månader och bildar underlag för de produktionsberäkningar som är högintressanta inför en eventuell vindkraftetablering. Inte minst många skogsägare ser vind som en möjlighet för sina marker. För att kunna bedöma om det uppnådda resultatet är relevant görs också en långsiktig jämförelse på vindförhållanden i det aktuella området, vilket är möjligt tack vare flygstationernas mätdata 20 år tillbaka i tiden.

Drömmen om privatägd vindkraft lever
– Just nu upplever vindkraften en intresseboom vilket gjort det lättare att få tillstånd att sätta upp vindkraftverk. Det finns också en statlig intention att bygga ut vindkraften rejält, berättar Mikael Segerström som behållit visionen om privatägd vindkraft i Jokkmokk men valt att avvakta tekniska förbättringar.
– När vi bygger lokalt ägd vindkraft i Jokkmokk ska det vara långsiktigt bra investeringar. Suorva är vindmässigt mest intressant men även om samebyarna är positiva till vindkraft så ligger området i nationalpark vilket gör en vidare etablering svår, menar Segerström. Han har fått erfara att vindkraftförespråkarna är något av idealistiska visionärer.
– Då vi etablerar master och mätsystem i fält blir det mycket resonemang kring energifrågor med människor. Det märks att folk är idealistiska och vill något, man jobbar långsiktigt och visionen är en ren miljö. Vinden är en förnyelsebar
energiresurs som kan tas i förbifarten och ett vindkraftverk går också att avveckla utan att det lämnar minsta spår. Vi måste sluta fixera på ändliga naturresurser, tycker Mikael Segerström.

Stäng fönster