80 år – tredje generationen i Jokkmokksbornas tjänst – det epitetet kan helt sanningsenligt sättas på Enboms Bensin och Fritid, som numera kort och gott kallas Preem och drivs av Anna och Christer
Högström.


Det var Annas farmor och farfar som startade firman 1926, då med både taxi- och bussrörelse, lantbrevbäring och bensinstation. Sedermera övertog Annas föräldrar verksamheten. De avvecklade buss- och taxidelen men satsade istället på fritidsprodukter som båtmotorer, motorcyklar och snöskotrar samt drev bilverkstad. Men i mitten av nittiotalet började orken tryta och Anna styrde kosan hemåt från Luleå med sin Christer.
– Vi bestämde oss för att fara upp och prova, att ge det fem år, berättar Anna.
– Det var en chansning men vi tog över en inarbetad firma, om än på våra villkor. Vi jobbade med mamma och pappa i två år
innan vi 1998 tog över definitivt och det betydde förstås jättemycket att få starta så.
– Ivar har väl inte riktigt släppt ännu, han pryar fortfarande här en helgdag i månaden, skrattar Christer.

Sortimentet förändrades radikalt
Var tid skapar sina förutsättningar och Anna och Christer insåg tidigt att de var tvungna att anpassa verksamheten efter förutsättningarna. Sortimentet förändrades rätt radikalt. Skotrar och andra kapitalvaror fick stryka på foten och idag är Preem kort och gott en kvarterskiosk med bensin, enligt deras sätt att se det. De har hållit kvar vid det bilistiska med ett hyfsat
reservdelslager, kan erbjuda däckservice men i övrigt är det kiosken samt video och biluthyrning som står för intäkterna.
– Vi har styrt bort kapitalvarorna som är tungt att ha på liten ort. Det är för små marginaler och för dålig omsättningshastighet. Det är nog bara servicehandeln som kommer att överleva på små orter som Jokkmokk, inte kapitalvaruhandeln, tror Christer. Att det funkar med tre mackar i Jokkmokk är smått anmärkningsvärt.
– Vi säljer ungefär 20 procent av drivmedlet i Jokkmokk. Läget är kanske inte det bästa men vi har trogna kunder och jobbar på två, så vi lever inte på våra stora inkomster utan på våra små utgifter, konstaterar Anna. 2005 utökades verksamheten med hyrbilar och i dag finns ett femtontal, lite beroende på var bilarna lämnas igen. En bil kan hyras i Malmö och lämnas i Jokkmokk.
– Först när vi började med hyrbilar sågs vi nog lokalt som en konkurrent. Nu har vi båda sett fördelarna och för alla Jokkmokksföretag har det varit positivt, det finns alltid bilar att hyra så för dem har det har blivit enklare. I det här fallet kan man nog prata om en hälsosam konkurrens, menar Christer. Framtiden för handeln i Jokkmokk oroar. Anna och Christer förutspår att det är servicebutikerna som kommer att klara sig bäst och de menar att sammanhållningen mellan handlarna måste stärkas. Helst skulle de vilja se en enda gemensam organisation som inte styrs på ideell basis.
– Vi måste arbeta med varandra, inte mot. God service och fler upplevelser för turister är det som kan utveckla Jokkmokk,
säger Christer övertygat.

 

Stäng fönster