|

80 år – tredje
generationen i Jokkmokksbornas tjänst – det
epitetet kan helt sanningsenligt sättas på
Enboms Bensin och Fritid, som numera kort och
gott kallas Preem och drivs av Anna och Christer
Högström.
Det var Annas farmor och farfar som startade
firman 1926, då med både taxi- och bussrörelse,
lantbrevbäring och bensinstation. Sedermera
övertog Annas föräldrar verksamheten. De
avvecklade buss- och taxidelen men satsade
istället på fritidsprodukter som båtmotorer,
motorcyklar och snöskotrar samt drev
bilverkstad. Men i mitten av nittiotalet började
orken tryta och Anna styrde kosan hemåt från
Luleå med sin Christer.
– Vi bestämde oss för att fara upp och prova,
att ge det fem år, berättar Anna.
– Det var en chansning men vi tog över en
inarbetad firma, om än på våra villkor. Vi
jobbade med mamma och pappa i två år
innan vi 1998 tog över definitivt och det
betydde förstås jättemycket att få starta så.
– Ivar har väl inte riktigt släppt ännu, han
pryar fortfarande här en helgdag i månaden,
skrattar Christer.
Sortimentet förändrades radikalt
Var tid skapar sina förutsättningar och Anna och
Christer insåg tidigt att de var tvungna att
anpassa verksamheten efter förutsättningarna.
Sortimentet förändrades rätt radikalt. Skotrar
och andra kapitalvaror fick stryka på foten och
idag är Preem kort och gott en kvarterskiosk med
bensin, enligt deras sätt att se det. De har
hållit kvar vid det bilistiska med ett hyfsat
reservdelslager, kan erbjuda däckservice men i
övrigt är det kiosken samt video och
biluthyrning som står för intäkterna.
– Vi har styrt bort kapitalvarorna som är tungt
att ha på liten ort. Det är för små marginaler
och för dålig omsättningshastighet. Det är nog
bara servicehandeln som kommer att överleva på
små orter som Jokkmokk, inte kapitalvaruhandeln,
tror Christer. Att det funkar med tre mackar i
Jokkmokk är smått anmärkningsvärt.
– Vi säljer ungefär 20 procent av drivmedlet i
Jokkmokk. Läget är kanske inte det bästa men vi
har trogna kunder och jobbar på två, så vi lever
inte på våra stora inkomster utan på våra små
utgifter, konstaterar Anna. 2005 utökades
verksamheten med hyrbilar och i dag finns ett
femtontal, lite beroende på var bilarna lämnas
igen. En bil kan hyras i Malmö och lämnas i
Jokkmokk.
– Först när vi började med hyrbilar sågs vi nog
lokalt som en konkurrent. Nu har vi båda sett
fördelarna och för alla Jokkmokksföretag har det
varit positivt, det finns alltid bilar att hyra
så för dem har det har blivit enklare. I det här
fallet kan man nog prata om en hälsosam
konkurrens, menar Christer. Framtiden för
handeln i Jokkmokk oroar. Anna och Christer
förutspår att det är servicebutikerna som kommer
att klara sig bäst och de menar att
sammanhållningen mellan handlarna måste stärkas.
Helst skulle de vilja se en enda gemensam
organisation som inte styrs på ideell basis.
– Vi måste arbeta med varandra, inte mot. God
service och fler upplevelser för turister är det
som kan utveckla Jokkmokk,
säger Christer övertygat.
Stäng fönster |