|
 |
|
|
På Viddernas
hus serveras en meny baserad på typiska råvaror från Laponia.
Greta Huuva som komponerat menyn berättar om samisk kultur
och mattradition på ett sätt som gör måltiden till en
gastronomisk årstidsresa. Redaktionen sammanstrålade till en
kulinarisk höjdpunkt, självutnämnda som testpanel.
”Ta 5 minuter” kallas den första av Laponiamenyns fyra
rätter som Greta hade dukat på verandan.
– På våren då den färska maten är slut äter man av det
förråd man samlat under hösten och vintern, berättar hon och
ställer fram ett vackert träfat med lövtunna skivor av
torkat renkött och varmrökt rentunga. Till det serverar hon
en kvannedryck vars smak är gäckande, aningen söt med lite
beska, en anstrykning av rabarber, fräsch men ovan.
– Så fort isen släpper från stranden börjar kvanneplantorna
titta upp och ger ett välkommet tillskott av vitaminer.
Kvanne är väldigt C-vitaminrik och innehåller mycket
mineraler. Roten innehåller också antioxidanter som
stärker immunförsvaret, berättar Greta och hämtar en liten
flaska med kvannedroppar som tillhör samernas husapotek.
– Kvanne ansågs skydda mot onda andar och det stämmer nog,
man smittas inte så lätt av sjukdomar. Renköttet är perfekt
torkat och precis lagom salt. Även rentungan smälter i
munnen, den rökta smaken är mild och nyansrik.
– Jag älskar tunga, och all inälvsmat också, alla gör inte
det men det är så gott, utbrister testpanelens Birgitta och
tar för sig.
Kafferast i kåtan
Nästa rätt representerar sommaren. Då är den mesta maten
saltad och rökt för att hålla några dagar i parkasäcken, som
lulesamerna kallar den lilla ryggsäck som rymmer mat för
några dagar till fjälls. Parkasfisken denna måltid är gravad
fjällröding och sik, även dessa med en sälta som tilltalar
testpanelen. Fjällrödingen lättgravas redan på fjället
direkt
efter fångst. På gáhkku, det samiska lite sega och tunna
brödet bakat på häll eller över öppen eld, smakar fisken
härligt och känslan av kafferast infinner sig. Brödet breds
förstås med riktigt smör.
– Jag använder alltid smör i all matlagning. Smöret är rent,
man får hellre ta lite mindre om man vill dra ner på fettet,
menar Greta. En mer okänd delikatess är juobmosås av den
aromrika fjällsyran. Den ger upphov till en rad
makassociationer, påminner det om hallon… nej, kanske färsk
spenat, eller rabarber?
– Det smakar sommar, hävdar Annika bestämt.
– Kaffe passar bra till, säger Greta och häller upp svart
kokkaffe ur en sotig skogspanna i sträva träkåsor. Det
stämmer. Det lätt röksmakande kaffet är starkt och gott.
Middagspaus
Vi flyttar in i det ombonade matrummet då det är dags för
huvudrätten av höstens skörd. Det känns som att vara
hembjuden till någon.
– På hösten finns ett överflöd av färskt kött och bär. Under
hösten slaktas de stora, feta sarvarna och älgjakten pågår
för fullt. Efter sommarens magra diet baserad på fisk så
frossar man nu i färskt kött, säger Greta och berättar att
den suovas, kåtarökt gravat kött, som strax ska serveras är
klassat som slow food – en utrotningshotad traditionell
maträtt.
– Suovas är så lättlagad och hållbar att den alltid finns
med i parkasäcken. Middagen består av en närmast himmelsk
älgfilé under knaprigt suovastäcke. Till denna serveras
mandelpotatispuré med morötter och årstidens gröna örter, en
liten smakrik svampkorg och sås med rårörda lingon samt en
klarröd älgörtsdricka. Just denna är gjord av älgörtens
blommor. Bladen innehåller naturlig salicylsyra och kan
användas som huvudvärksmedicin. Det blir tyst kring bordet,
som det brukar då upptäckarglädje och nyfikenhet väcks av
smaker som inte bjuds dagligdags. Man vill behålla maten i
munnen länge och bara njuta.
- Så gott! blir det samlade intrycket.
Kvällsvila
Även efter en överdådig måltid finns det alltid plats över i
efterrättsmagen. Vintern bjuder på frusen renmjölk med bär
men i brist på renmjölk bjuds vi på en liknande rätt av
gräddmjölk – parfait av skogsbär med hjortronsås och
kanderad kvanne. En rykande varm kopp te med kanelstång
sätter punkt för årstidsresan genom Laponias kulinariska
landskap.
– Tänk så enkelt och gott det är när de naturliga smakerna
lyfts fram utan främmande kryddor, summerar Elisabeth
smakupplevelsen.
Viddernas Hus vann Laponiarådets tävling 2005 om bästa
Laponiameny. Menyn bokas senaste dagen innan, minimiantal
fyra personer. Ca pris 500 kr/person.
Hemsida:
www.viddernashus.se
Stäng fönster |