Mitt i livet gjorde Kerstin och David Carpenter det som de flesta knappt ens vågar fantisera om. De sa upp sig från sina jobb, sålde hus och möbler och tog katterna med sig och flyttade till ett annat land, från Londons södra förorter till det lilla järnvägssamhället Murjek i Jokkmokks kommun med 102 invånare.
– Jag minns när vi stod här omgiven av tre olyckliga katter, flyttlådor, målarfärg och oljud från hantverkare och undrade varför… Men efter bara ett par dagar hade den känslan gått över, berättar Kerstin Carpenter och ler åt minnet.
 

Mitt i livet gjorde Kerstin och David Carpenter det som de flesta knappt ens vågar fantisera om. De sa upp sig från sina jobb, sålde hus och möbler och tog katterna med sig och flyttade till ett annat land, från Londons södra förorter till det lilla järnvägssamhället Murjek i Jokkmokks kommun med 102 invånare.
– Jag minns när vi stod här omgiven av tre olyckliga katter, flyttlådor, målarfärg och oljud från hantverkare och undrade varför… Men efter bara ett par dagar hade den känslan gått över, berättar Kerstin Carpenter och ler åt minnet.

Det verkar närmast osannolikt men det finns en naturlig förklaring. Det var Kerstins rötter som drog. Kerstin och David hade tillbringat nästan varje sommar i tjugo år i Kerstins morföräldrars hus, en gammal träkåk mitt i byn som en gång rymde både affär och biograf, och det blev allt svårare att återvända till England.
För tio år sedan började de prata om att flytta för gott, fast frågetecknen var många. Vad ska de jobba med? Hur skulle de få råd?
– Det är lätt att bli bekväm och göra som alla andra. Vi hade bra jobb och det var svårt ta sig iväg, att besluta när tiden var rätt. Men det blev allt svårare att åka tillbaka till England och till slut bestämde vi att det var dags att byta jobb och liv, berättar David.
– Plötsligt föll allt på plats. Vi sålde huset, mot alla odds just då – jag tror helt enkelt att det var meningen. Jag blir väldigt känslosam då jag tänker på det, men det kändes som om vi blev knuffade i rätt riktning, säger Kerstin som bott i England sedan hon var tre år. Visst var det svårt att lämna familj och vänner och alla var väl inte odelat positiva till flytten.
– Våra vänner antingen avundades oss, tyckte att vi var galna eller ogillade det, antagligen eftersom vi gjorde något de själva innerst inne skulle vilja göra, menar Kerstin. Nu älskar vännerna att hälsa på, och allra helst kommer de på vintern.

Uppskattar livsutrymmet
På frågan om vad de uppskattar mest med Murjek blir utbrister David ”the space!” – utrymmet.
I England är allt väldigt tättbebyggt, markerna privata och folk mer aggressiva i sin strävan efter att få vara ifred.
– Tänk att kunna gå i skogen, även om man inte gör det. Här är folk mer öppna och väl till mods med sig själva. De är intresserade av andra människor – inte av vad de gjort eller vad de äger. Här förstår folk att uppskatta och njuta av enkla ting i livet. Skiner solen en dag kan allt annat vänta, menar David och Kerstin tillägger:
– Och det är så rent i luft och vatten. Man kan dricka vattnet och det smakar gott. Och folk är verkligen otroligt vänliga, jämfört med varifrån vi kom. Vi accepterades snabbt.
– Det tar lite tid innan man lär känna varandra, i början är många lite blyga och vi har fått ta första steget. Men vi har fått väldigt goda vänner, berättar David.

Först renovering, sedan ny karriär
Det stora huset köpte Carpenters 2002, några år innan de flyttade. Renoveringen har fått ta sin tid och resultatet har blivit helt fantastiskt. Vaniljgul träpanel binder samman husets tre våningar och en harmonisk beige färgskala går igen i möbleringen. Textilier står för färgklickarna, som vardagsrummets varmröda gardiner och kökets skira blå.
– Det var spännande att börja på nytt, tycker Kerstin. Nu är renoveringen klar och makarna redo att återuppta yrkeslivet. I England jobbade David åt ett försäkringsbolag och Kerstin var personalchef i en kommunal organisation med 5 000 anställda.
– Det är en otrolig skillnad, nu lever vi där det bor lika många i hela kommunen, konstaterar hon. De har startat företaget MMP TraveLapland AB som ska hjälpa svenska företag att nå den engelsktalande marknaden, inom både turism och produktlansering.
– Vi har också märkt att många översättningar inte är bra. Det är inte så man talar, varken rätt stil eller de rätta orden. Bara för att det är språket är korrekt är det inte alltid attraktivt, det räcker inte för att väcka intresse hos en viss ålders- eller målgrupp. Där finns det mycket att göra, menar Kerstin.

Nu är murjek hemma
Carpenters har funnits sig väl tillrätta i Murjek och har ingen längtan tillbaka till det gamla livet.
– Vi har aldrig ångrat att vi flyttade, möjligen frågat oss varför vi inte köpte, eller hyrde, ett färdigt hus. Nu är det här hemma. Fortfarande efter 1,5 år får vyn då jag kör nerför berget mot Vuollerim mig att le. Och tänk då barnen såg en björn i skogen från skolbussens fönster, det är sådana små saker som gör det hela så fantastiskt, tycker David Carpenter.

 

Länk Hemsida: www.travelapland.com


Stäng fönster